HARDRAIN.NU

Citatet

"V�r tilltro till den svenska f�rvaltnings-
modellen �r f�r stor. Vi blir handlings-
f�rlamade, v�gar inte g�ra n�got p� eget initiativ, bara v�ntar p� order uppifr�n."
Carl Michael Bergman i SvD 2/12 2005, efter att ha tagit del av Katastrofkommissionens rapport.

Läs och lyssna

Sverige och tsunamin - granskning och f�rslag
Huvudrapport fr�n 2005 �rs katastrofkommission (SOU 2005:104)

Exploatera inte tsunamin!
G�ran Greider, Dala-Demokraten
2005-12-02

Mer lugn efter mediestormen!
G�ran Greider, Metro 2005-12-05

Ta reda på mer

Tsunami
ur Wikipedia, den fria encyklopedin
http://en.wikipedia.org/wiki/
Tsunami#2004_-_Indian_Ocean_tsunami

Arkiv

Hard Rain Nr 5 4 december 2005

Tsunamidebatten - ett l�gvattenm�rke i svensk inrikespolitik

Att l�ta enskilda m�nniskor l�pa gatlopp f�r en naturkatastrof p� andra sidan jordklotet �r helt enkelt f�r simpelt. Det �r ov�rdigt att p� detta s�tt utnyttja m�nniskors personliga sorg.

Annandag jul den 26 december 2004, kl. 01.58 svensk tid, intr�ffade det st�rsta jordskalvet n�gonsin. Det m�tte 9,3 p� Richterskalan. Skalvet utl�ste en flodv�g av bibliskt format som svepte in �ver Sydostasiens str�nder. 179 237 personer omkom och 37 604 saknas fortfarande. 525 d�da svenskar har identifierats, 18 saknas.

"Katastrofen i Sydostasien ledde till fysiskt och psykiskt lidande, d�dsfall och andra konsekvenser som det inte stod i n�gons makt att f�rhindra" skriver Katastrofkommissionen i sin slutrapport (s. 255). Kommissionen pekar dock p� brister i statsf�rvaltningens hantering av situationen och finner att vissa konsekvenser hade kunnat undvikas "med b�ttre f�rberedelser och ett mer aktivt agerande". Det direkta resultatet av de p�talade bristerna var en "f�rsening av olika insatser b�de i regionen och hemma i Sverige".

Det st�rsta problemet var avsaknaden av en fungerande krisledning i regeringskansliet, slog kommissionens ordf�rande Johan Hirschfeldt fast i sin presentation den 1 december. Det saknades en adekvat organisation f�r insamling, bearbetning och analys av information och rutinerna f�r beslutsfattande var inte anpassade f�r allvarliga kriser.

Dessa slutsatser �r nog s� allvarliga och kommissionens f�rslag till �tg�rder �r viktiga bidrag till f�rb�ttringar. I centrum st�r f�rslaget om en krisenhet inom Regeringskansliet med b�de strategiska och operativa uppgifter. Att en s�dan saknas idag, trots tidigare f�rlag, har �verraskat m�nga.

Kommissionen bidrar ocks� till att belysa den sorgliga "beslutsmilj�n" inom Utrikes-
departementet. Hur skall en medk�nnande och handlingskraftig m�nniska kunna f� utlopp f�r sitt kunnande om hon m�ts av uppmaningen att inte bli "hysterisk" n�r hon vill g�ra en extra insats? H�r finns stoff f�r en ordentlig upprensning i katastrofens sp�r.

Den allm�nna debatten har f�rst�s, precis
som man kunde v�nta sig, g�tt �ver styr. Statsministern, enskilda statsr�d och tj�nstem�n h�ngs ut och avg�ngsropen skallar. Medierna s�ljer l�snummer p� populistiska opinionsunders�kningar om vem eller vilka som skall f� sparken. Den borgerliga alliansen stojar om avg�ngar, men mumlar lite fegt i sk�gget n�r det g�ller misstroende-
omr�stning i riksdagen.

Drevet �r �ter i g�ng, med argument p� samma l�ga niv� som under m�naderna efter katastrofen. Att l�ta enskilda m�nniskor l�pa gatlopp f�r en naturkatastrof p� andra sidan jordklotet �r helt enkelt f�r simpelt. Det �r ov�rdigt att p� detta s�tt utnyttja m�nniskors personliga sorg. Man skulle �nska att ber�rda politiker tog sig samman f�r att tillsammans med alla goda krafter s�ka f�rhindra skadeverkningarna av n�sta stora katastrof. F�r den kommer �