HARDRAIN.NU

Citatet

"Varje �r �ker studenter till Pakistan f�r religi�sa studier. H�sten 2001 bes�kte ett 80-tal av dessa studenter Afghanistan. De greps alla. N�gon befann sig i en aff�r, n�gon p� ett bibliotek, en var fotograf fr�n Jordanien, en var d�r f�r att gifta sig n�r de greps och sedan fl�gs till Guant�namo, slagna i kedjor och med f�rbundna �gon. De flesta av f�ngarna p� Guant�namobasen hade ingen kontakt med talibanerna eller al-Qaida och var helt vanliga normala m�nniskor. N�gra arbetade med hj�lparbete. Gemensamt f�r m�nga �r att de blev kidnappade och s�lda till USA."
Najeeb al-Nauimi, advokat och tidigare justitieminister i Qatar, vid m�te i Stockholm den 18 december 2003.

Läs och lyssna

F�nge p� Guant�namo
Mehdi Ghezali ber�ttar

G�sta Hult�n, Leopard f�rlag 2005

Ta reda på mer

World News Network
www.guantanamo.com

Human Rights Watch
www.hrw.org

Arkiv

Hard Rain Nr 19 5 oktober 2006

Svensk f�nge p� Guant�namo

Utrikesdepartementets misstag bidrog till att Mehdi Ghezali fick tillbringa tv� och ett halvt �r - under tortyr och f�rnedring - p� en amerikansk bas p� Kuba. En urs�kt �r v�l det minsta man kan beg�ra!

Den unge Mehdi Ghezalis �de �r vid det h�r laget v�lk�nt f�r de flesta. Ghezali �r ett av m�nga offer f�r krigen i Afghanistan. I boken "F�nge p� Guant�namo" ber�ttar han sin historia f�r journalisten och f�rfattaren G�sta Hult�n, �ven ordf�rande f�r den svenska Guant�namogruppen. Det �r v�ldokumenterat, tankev�ckande och f�rskr�ckande. L�s boken!

Hard Rain har tittat n�rmare p� en av flera m�rkv�rdiga aspekter. Som alla vet �r regeringens och inte minst UDs ansvar f�r svenska medborgare i utlandet ett hett debatt�mne efter Tsunamikatastrofen och kriget i Libanon. Ansvaret borde sj�lvfallet finnas d�r �ven f�r enstaka personer, men f�r den unge Mehdi Ghezali visade man inget intresse.

Redan i december 2001 k�nde ambassaden i Islamabad i Pakistan till att Ghezali satt f�ngslad i landet. I fax till UD den 20 december talas om "en arabisk man med svensk passhandling". I brev till UD den 4 januari 2002 kallas Ghezali "al-Qaidamedlem med svenskt pass". Ambassaden hade v�l tagit intryck av svepande formuleringar i medierna om en grupp p� 156 al-Qaidamedlemmar som f�rs�kt fly in i Pakistan fr�n Tora Bora-omr�det i Afghanistan.

Det m�ste v�l �nd� vara tj�nstefel av svenska �mbetsm�n att inte f�lja upp den information de f�tt genom att bes�ka Ghezali i Peshawar - ett par timmars bilv�g fr�n ambassaden. Men visst, jul- och ny�rshelgerna stod f�r d�rren.

G�sta Hult�n ger oss en bisarr inblick i UDs arbetsmetoder som sl�r det mesta. N�r bist�ndsminister Jan O Karlsson skall bes�ka Washington utf�rdar UD en s.k. spr�kregel f�r det fall svenska journalister skulle st�lla fr�gor om Ghezali. P� fr�gan om det fanns en svensk som skulle flygas till Guant�namo skulle svaret vara "Vi har inga s�dana uppgifter" eller "Vi har inte f�tt bekr�ftelse p� att det skulle finnas svenskar tillf�ngatagna". Enligt direktiven skulle de svenska representanterna ocks� h�vda att de "trots ih�rdiga unders�kningar" inte kunnat f� fram n�gon uppgift om att en person med svenskt pass hade tillf�ngatagits.

Som tur var f�r de ber�rda i detta skamliga spel st�llde ingen av de svenska korrespondenterna i Washington n�gon fr�ga om Guant�namo.

UD missade f�ljaktligen de tillf�llen som gavs att ingripa i ett p�g�ende r�tts�vergrepp innan den fruktansv�rda transporten till Guant�namo �ger rum. I tv� veckor satt Ghezali i pakistanskt f�ngelse i Peshawar innan han l�mnades �ver till amerikanska specialstyrkor i b�rjan av januari 2002. Sedan f�rflyttades han till en milit�rbas utanf�r Kandahar i Afghanistan. Trots att han var "tillg�nglig" i omr�det och f�rklarade i tur och ordning f�r pakistanierna, f�r R�da Korset och f�r amerikansk milit�r att han ville ha kontakt med den svenska ambassaden h�nde inget innan det var f�r sent.

S�rskilt uppr�rande �r det misst�nkligg�rande som kom till uttryck i UDs skriftv�xling. I brev till UD den 21 januari 2002 fr�n ministern vid ambassaden i Washington, Bo Eriksson, kallas Ghezali f�r "Botkyrkatalibanen". N�r Eriksson �ntligen bes�ker Ghezali en m�nad senare, upptr�der han som n�gon slags �klagare och f�rh�rsledare gentemot en 22-�rig svensk medborgare som n�gra veckor tidigare utsatts f�r h�nsynsl�s brutalitet av amerikanarna i Kandahar och fraktats som ett slaktdjur till Guant�namo.

"Bo Eriksson visade inte p� n�got s�tt att han stod p� min sida n�r han fr�gade ut mig" s�ger Mehdi Ghezali. I den rapport som offentliggjordes f�rs�krar Bo Eriksson att "de inte uts�tts f�r tortyr eller annan f�rnedrande behandling".

Vill man vara mycket f�rsiktig med omd�men om UD-tj�nstem�nnens hantering av fr�gan f�r man v�l h�lla sig till utrikesminister Anna Linds lakoniska svar till Ghezalis pappa i april 2003: "Ja, vi gjorde misstag i b�rjan".

Dessa misstag bidrog till att Mehdi Ghezali fick tillbringa tv� och ett halvt �r - under tortyr och f�rnedring - p� en amerikansk bas p� Kuba. Han frigavs den 8 juli 2004 och den 25 oktober samma �r blev han beviljad r�ttshj�lp f�r att f�rbereda en skadest�ndsprocess mot USA f�r det olagliga frihetsber�vandet och tortyren. Sveriges regering har ett ansvar f�r att Mehdi Ghezali f�r allt det st�d han beh�ver f�r att vinna framg�ng i denna process.